Träningen gick bra igår!

Fick lite assistans från Jeanette igen, med strulmomentet alias "Rutan".

Det gick väldigt bra och jag skickade Alfred från olika håll, från olika avstånd för att testa om han fattat just rutan, eller om han bara springer på antal galoppsprång...

En polett tycks trillat ner, så nu hoppas vi att det lossnar så att vi kan gå loss på treans moment!

Har ju planer för prinsen och vill inte traggla för länge.

Börjat lite smått med vittringsapporteringen och sittande i grupp.

Inga problem so far, men det kommer kanske, hihi...

Han e ljuvlig iaf pojken och tycker att det är så roligt:)

Ebba har visat sig vara en riktig jävel på budföring! Trots att hennes träning varit i princip vilande sista åren kommer hon allt ihåg detta roliga moment. Som Ebba ser det finns det ju inga argument till att INTE springa till människor som delar ut köttbullar. Jag menar, ju fortare man springer, desto fortare får man ju äta köttbullarna! ;)

Jösses vad hon kutar den lilla tanten. Hon springer för kung o fosterland medan svansen viftar som en helikopter! *sötnooovs!*

Har inte hunnit blogga på länge…

Ebba är bra nu i alla fall:) Märker ingenting på henne i alla fall, men man är ju lite varsam med henne. Givetvis är hon inte lika spänstig som när hon var 3 år men det kan man ju inte riktigt begära heller…

Båda hundarna har fått ett Back On Track täcke. Skitbra! Särskilt för Ebba just nu, men även för Alfred att ha på sig ex i bilen hem från träningen. Inte bra att lägga sig i en kall bil.

Alfred har börjat ny kurs. Tävlingslydnad. Han e så duktigt ponken och tycker det är så roligt!

I övrigt tragglar vi på med Rutan, alias momentet som kommer och går…

Men det är det enda ”problemet” vi har så man ska väl vara glad. Han gör ju sitt bästa. Hänger ju inte direkt på honom att lära sig rätt.

Ebba var med på kursen som moraliskt stöd, dvs. hon sov alternativt åt köttbulle macka ;)

Allt ute belysning sitter nu uppe i Hundshult. Varde ljus! Gott när man kommer hem sent och slipper leta efter grinden.

Ikväll är det träning. Vi är ett gäng som kör varje torsdag nu. Skitroligt och det ger så mycket mera när man har ett gäng bollplank!

Vad gäller jobb har det hänt lite också:) Jag ska jobba som Storkundssäljare framåt. Det kommer att bli högt tempo men samtidigt ganska fritt. Det blir en del resor men inga långa sådana. Voffsarna kommer ju kunna åka med lite om dagarna vilket ä väldigt positivt! 

Är lite "barnvakt" åt päronens nya leksak. Ebba och jag var ute och qruisade häromdagen. Kolla in den lilla mallgrodan på bilderna, haha;)

Hopp o lek!

I tisdags fick vi åka med Ebba akut till veterinären på kvällen. Tina hade ringt och sökt mig massor med gånger på mobilen och mina föräldrar var hos mig när jag kom hem. Mamma satt på golvet med Ebba, som hade en filt över sig och mamma höll i en febertermometer och sa till mig ”ta det lugnt nu Lina”. Det knöt sig i magen ska ni veta…

Ebba skakade i hela kroppen, flåsade och lyfte inte ens på huvudet när jag kom hem. Hon som alltid flippar ur av lycka…

Fick henne att resa sig och hon stapplade med bakbenen, gick med kutad rygg och såg ut som hon var 100år gammal plötsligt. Hade tydligt ont någonstans och tusen tankar och sjukdomar flög genom mitt huvud...

Jag bar in Ebba i bilen och åkte till Djursjukhuset. Mamma satt i baksätet och hade uppsikt över hundarna. Ringde veterinären på vägen, då det var jour, och sa att vi var på väg.

20 minuter senare samlades alla på parkeringen vid Djursjukhuset, Tina, mamma, pappa och jag…samt Hampus i mobilen...

Efter en ganska lång väntat fick vi träffa veterinären. Det visade sig att Ebba hade tydliga smärtor från ryggen. Varför vet man inte, kan vara sträckning, ryggskott, diskbråck…:/

Man hann tänka på både det ena och andra medan man väntade. Hon är ju ändå snart tio år…

Hon fick två sprutor med olika smärtstillande och dom behövde inte ha kvar henne för observation då hennes allmäntillstånd var ok.

Kändes skönt att få ta med henne hem igen…

Men veterinären sa att hundarna bör vara åtskilda första dagarna så att Ebba får vila och ta det lugnt.

Jag sov inte många stunder den natten. Jag hade bäddat Så fort Ebba rörde sig tände jag lampan för att se så hon var ok. Alfred var orolig och gick fram och luktade på henne hela tiden. Hon lyfte inte på huvudet då heller utan tittade bara på honom. Ska tilläggas att hon var trött av medicinen också…

MEN! Nu har hon varit hos mamma och pappa i stugan. Ätit korv och blivit ompysslad och är mycket bättre! Hon har svarat på medicinen, rör sig, äter, sköter magen och ser gladare ut:)

Så förhoppningsvis blir hon bra, även om man inte vill ropa hej riktigt än.

Men hon har nog några år kvar i kroppen, lilla damen! :)

Väntat men ändå så underbara nyheter!

Igår var vi hos veterinären på slutgiltiga kontrollen efter Alfreds operation som han genomgick i våras. Efter månader av oro fick vi kvittot att allt gått vägen. Han har ju varit helt symptomfri sedan i juli, men vet ville se honom några månader efter iaf.

Och igår kändes det, klämdes det, han fick trava runt och Helena (vet) såg inga tecken på felbelastning, hälta eller någonting sådant. Han är också helt jämnt musklad nu vilket är det slutgiltiga kvittot på att han inte felbelastar.

48kg var gårdagens matchvikt. Lite lagom. Han är ju ganska kompakt grabben och ser grövre ut än vad han är;)

Som alltid charmade han skiten ur personalen och flera var framme och hälsade på honom och påpekade att "det här är den snälla rottisen".

Man blir så stolt:)

Alfred gillar att vara på Djursjukhuset, särskilt i väntrummet för där kan man stöta på söta tikar. Det struttade förbi en rottis tik som totaldissade Alfred. Spelade väl lite svåråtkomlig. Han knorrade och sträckte på sig, men det hjälpte inte.

Lite besviket lade han hakat i golvet och suckade besviket.

Men den motgången var glömd när veterinären bjöd på godis!

Ebba var med en stund i väntrummet. Lite moraliskt stöd;) 

Satt på bänken som en liten dam...

På kvällen var jag och en kompis på Mamma Mia. En film som alla verkar älska! Den var jättebra, en sån där må-bra-film som jag varmt kan rekommendera!

http://www.youtube.com/watch?v=yzhxHsqQvsI

kram o hej så länge!

Precis kommit hem från träningen.

Gick fint men vi är sååå leriga!!

I helgen var det rasspecial i Karlskoga och det gick sådär för Alfred.

Tina och jag packade in vovvarna i bilen och iväg bar det.

Domaren tyckte att han var omogen i kroppen och hade lite smal nos… Öh…

Nåja, shit happens! Det är ju en bedömnings grej och ibland får man lite knepiga utlåtanden. Att han kunde vara stramare i huden under hakan vet vi ju exempelvis, men omogen och smal nos, nix, där håller vi inte med.

Men resten av brumsyskonen gick det bra för och Grizla plockade sitt andra ck :)

Trevligt sällskap, god mat och massor med hundprat kantade i övrigt helgen hemma hos Vira och Petri. Smarriga kräftor och kalla öl på fredagen, utställning följt av lite ”släktträff” i Degerfors på lördagen! På söndagen bar det av hemåt igen.

I måndags åkte mamma Brumma på lite dejting till hunken Baloo utanför Uppsala. Tycke uppstod men Baloo har inte dejtat så mycket till Brummas förtret, men efter lite övning så...

Nu är det bara att hålla tummarna för att det blir puppisar:)

Ett tag sen nu igen, jag vet.

Tiden går sin gilla gång med kursen, egen hundträning, jobb etc.

Det går mot höst och äntligen kan man kasta sig ut i svampskogen! Inte för att jag är nån expert, men kantareller och Karl Johan och liknande vågar jag plocka utan att ha livet som insats.

Hundarna tycker det är jätteroligt att vara ute och plocka svamp, men dom undrar nog varför jag går så sakta;)

Skulle visa Alfred en kantarell för jag funderade på om jag skulle lära honom att leta svamp. Han tyckte den var god…need I say more… Så med andra ord får jag nog leta själv om jag vill ha med mig nån hem…

I helgen kom Karin och tävlade med oss på söndagen. Det gick sådär för att uttrycka sig milt. Eller, jag Alfred skötte sig finfint, men han hade fått pizza på lördagen…ja jag vet, ingen bra hundmat, men ibland ska man unna sig…och hans mage pajade på natten så han var inte hundra pigg efter sin nattliga diarréturne…

Men det gick fint, platsen och följande moment. Sen kom vi till rutan och då blev han osäker. Vi fick en 6a så jag blev väl lite besviken, men berömde honom och gick vidare. Men det räckte för att han skulle bli lite ”ledsen”. När vi kom till hindret och fjärren var han ganska låg och nollade de momenten. Fjärren gjorde han liksom själv... och hindret hoppade han över och kom sen tillbaka till mig, tittade på mig som om "snälla kan vi gå hem nu, jag e bajsnödig"... Mattes plutt… Han kan ju momenten klockrent så jag blev så paff, för han har aldrig strulat på dem, att jag inte fick fram en reaktion utan bara stod och gapade och "lät" honom nolla, typ…

Besviken, ja, men det är ju inte hela världen. Bara att ge sig ut igen.

Men jag är van vid att han går bra och då är det ju retfullt när det inte gör det. Men det är ju ingen robot och har man ”krämat” hela natten kanske man känner sig lite under isen…

Vi hade en bra hejarklack i alla fall, bestående av Karin och Tina. Björn (träningskompis) var skrivare och han såg lika frågande ut som jag över de nollade momenten.

Nåja, i helgen är det utställning så vi får hoppas att det går bättre!

Kräftskiva hos Brumbjörnarna och lite "släktträff" för Alfred:)

Ebba blir lite katt bland hermelinerna men hon gillar att hänga med coola killar!

Jag har varit kattvakt denna veckan. Åt Frasse och Rasmus, två fetknoppar som inte uppskattar mig. Dom älskar baaaara sin matte, Tina, och dom har knappt tittat åt mig när jag varit där.

Dessutom visade det sig att dom hade mask. Jättemysigt. Jag gjorde upptäckten när jag skulle göra rent i lådan och plötsligt tittade det ut en mask ur en bajskorv. *nice*

Så det var bara att åka till Apoteket och köpa avmaskningsmedel. Köpte även lite lyxig paté och malde ner tabletterna i varsin portion till dom små maskfarmarna. Men du ska inte tro att dom åt det. Nähe då. Den gick dom inte på. Katter är smartare än hundar…(?)

Ebba –stoppa i tabletten i en korvbit och vips så är hon avmaskad.

Alfred –åååååh en godis, tittar inte ens vad det är utan sväljer allt man håller fram, och så är han avmaskad. Smiiidigt!

Nä, det blev katt avmaskning den hårda vägen:

*suck*

Det var hundträning igår. Blev slutligen bara jag, Björn och Susanne som tränade.

Alfred gick jättebra. Rutan sitter fint nu och dom andra momenten också. Så om inte någonting drastiskt händer ska nog uppflyttningen inte vara långt borta : )

Han gjorde även kanonfina budföringar. 7a på Richterskalan när han dundrar fram över planen. Mattes gulleponke!

Ebba var inte intresserad av annat än kisspaus och kanelbullar… Så det var hennes träningspass för kvällen. Men hon får liksom göra lite som hon vill på äldre dag. Det har hon tagit fasta på, den lilla rackarungen. Selektiv hörsel har hon även lagt sig till med. Men jag tycker inte att det gör så mycket. Man får ha lite egen vilja när man snart är 10 år och genomsnäll!

I helgen ska jag till Kalmar och tjoa till det med mina kusiner. Är svansledig så bonusmatten Tina ska vara barnvakt.

Ha det gott så hörs vi snart!

PS. Bifogar ett foto från Augustikannan som mamma och pappa tog

Häromdagen var jag och Sussi och spårade. Jessi (Alfreds flickvän) gick som på räls. Hon är en fantastisk spårhund! Ebba fick frispåra och tyckte det var trevligt att hitta blodpudding i skogen;)

Med Alfred körde vi ett jakt/förföljelsespår och han var skit het och drog iväg så att jag ramlade. Efter första vinkeln fick han vind (dock vindstilla) på Sussi och sen var det kört. Jag selade av honom och han fick söka upp Sussi istället.

Tror att jag på sikt ska köra över honom på söket. Verkar komma naturligt för honom att vinda…

Vi har även anmält oss till en Tävlingslydnadskurs. Som instruktör får man en gratiskurs per år så det är ju kanon! Sen blir det nog en sök kurs till våren.

Varit inne på att försöka få Ebba till Viltspår Champion, men hon är mera inne på att plocka bort T’t i vilt spår…haha..

Hon tycker att är man pensionär kan man få vara det och bara ha spår som hobby. Benägen att hålla med henne…

Ebba har skurit sig på taggtråd på bröstkorgen. Stackars liten…:( Cirka 2cm långt och det såg ganska djupt ut först, men då jag visste att det var några dagar gammalt avvaktade jag ett par dagar. Tvättat det ordentligt ett par ggr per dag så nu är det torrt och fint. Även dragit ihop sig bra och är rosa och inga tecken på infektion. Hon har bra läk kött den gamla damen.

Ikväll kommer Anna och Sophie och fikar. Sophie är en av Ebbas favoriter så det blir nog mycket sitta i knäet och tigga bullar skulle jag tro…