Idag är det första advent. Det kan man inte tro… Snön lyser med sin frånvaro och plusgraderna vill inte kyla ner sig... Surt! Det blir ju dessutom såååå skitigt hemma. Fullständigt tröstlöst att torka golven när man har lervälling ute på vägen. Den lilla självgående dammsugaren får dock åka runt lite varje dag…

Igår var jag, Sussi och Björn ute och spårade. Jag vaknade jättesent så frukostmackan och kaffet fick följa med till skogen. Mysigt med morgonkaffe till doften av jord och mossa! Alfred ylade för kund och fosterland när vi lade ut spåren. Något taggad;)

I och med att han inte får gå så långt fick han ett kortare spår. Vi hittade på lite klurigheter åt honom. Han gick jättebra och verkade förnöjd över att få jobba ut sig lite energi.

Igår kväll var det lite taco kväll med vänner. Tittade på Mamma Mia som äntligen kommit ut på dvd. Härlig må-bra-film;)

Idag har grävt fram lite adventsljusstakar, trots brist på jul känsla. Väl uppe kändes det dock lite mysigt;)

Alfred tyckte det var ap trist att jag bara gått omkring och pulat hemma. Kom bärandes på både det ena och det andra, släppte det framför mina fötter och tittade lite uppmanande och ledset på mig. Lille nutten… Jag ringde Sussi och frågade om vi inte skulle spåra en sväng. Hon var på så vi gav oss iväg till Lovsjön. Ebba fick ett godisspår. Hon var skitpigg och tyckte det var jätteroligt!

Alfred fick ett spår på ca 400 meter. Mycket vinklar med två apporter och ett slut. Det blev lite mörkerspårning. Bra att träna på det också! Han plockade alla apporter och var super motiverad!! Sovit sen vi kom hem, typJ

Nu ska jag titta på Bones!

Hej o hopp från Hundshult

Liten rapport...

Alfred mår jättebra! Ingen hälta, han är pigg och glad.

Det är ju bara typ ett stygn på tre ställen, men han ska ha ändå ha tratt några dagar till, men den stör honom inte det minsta. OM man skulle gå in i något så trycker man sig bara framåt, säger Alfred, det mesta flyttar ju trots allt på sig när 48kg lägger i kraftväxeln...;)

Vi var på klubben och "tränade" lite igår. Tyckte att han skulle tycka det var roligt att träffa polarna lite. Få lite synintryck iaf. Körde liiiite positioner. Gick skitbra för han e så satans pigg!!!! Eller ska jag välja ordet understimulerad... Vovvestackaren har överskottsenergi som jag vet inte vad... Men vi försöker köra hjärngympa hemma så gott det går. Dock inte så lätt att trötta ut honom.

Vi var på Djursjukhuset idag. Fick första Cartrophen injektionen (inte i benet utan i nackskinnet). Det är en extra antiinflammatorisk medicin som han ska få en ggr per vecka i fyra veckor.

Sen har Tina köpt ett simkort till Alfred:)
Så idag har jag bokat upp 5 tider med start den 29 dec som är 6 veckor efter operationen -först då får han börja simma.

Ja, totalt sett är det alltså bra med nutteponken! Inga dimmor! Förutom lite extra energi, hehe;)

Kram o trevlig helg!!

Jag och Tina möttes upp på Djursjukhuset på em igår...

Veterinären sa operationen gått jättebra, att han hade mkt små skador, men som ändå åtgärdades. Det fanns inga lösa benbitar i leden vilket är bra. Han hade eller inte några förändringar i bogarna (som dom röntgade). Så på det hela taget var det alltså mycket lyckat och man förväntar sig att han blir helt frisk. Skönt!

Första två veckorna är det strikt vila, max 5min promenader... Jag börjar med lite rehab hemma inom några dagar. Består mest av böja/sträcka övningar. Efter ca 6 veckor får han börja simträna... Han ska vara kopplad första 6-8 veckorna. Konvalecensen är i snitt 8 veckor. Alltså relativt kort tid.

Igår när jag kom hem var Alfred ganska gnällig och pipig… Men han ville gärna ha mat;)

Jag bäddade nere i gästrummet och satte kompostgaller för trappan. Vill inte att han går i dom första veckorna… Han sov som en liten gris inatt, medan matte sovit ganska oroligt… *hönsmamma*

Alfred är inte märkbart halt idag, dagen efter operationen. Han är pigg, äter och sköter magen. Något mera ”mattig” än vanligt dock… Vill vara nära hela tiden…

Idag är dom hos Tina. Hon har tagit ledigt från jobbet för att vara hos svansarna:) Alfred tittade lite ledset på mig när jag lämnade dom, och när jag kom till jobbet hade Tina mailat att ”Alfred gråter, saknar sin mamma”… Lille nutten… Han är ju visserligen lite ynklig nu, men jag tycker nog han kan vara liiiiite tacksam för att hon tar ledigt från jobbet i alla fall ;)

Återkommer med rapporter om ur det går för honom!

I söndags när jag satt och åt frukost hörde jag plötsligt hur en hund skallade väldigt nära. Jag tittade ut och såg både jakthunden och ett rådjur innanför staketet på tomten. Rådjuret såg väldigt stressat ut. Dreglade och flåsade med öppen mun. Det haltade även lite på ena bakbenet och hade blod i pälsen.

Jag tog med mig telefonen och gick ut. Rådjuret stor då nere på baksidan och hängde med huvudet. Det reagerade inte ens när jag gick ut, eller när hunden sprang nära…

Drever tiken sprang glatt fram till mig när jag gick ut. Jag läste av mobilnumret på hennes halsband och ringde ägaren. Han sa att dom hade råkat skadeskjuta ett rådjur på morgonen. Förmodligen det som nu befann sig på min tomt…

Tyvärr var dom ganska långt uppe i skogen men skyndade sig hem till mig för att göra avliva rådjuret. Det i sig blev odramatiskt. Jägaren kunde stå ganska nära och rådjuret dog direkt.

Han frågade om jag ville ha köttet. Jag sa att det vore ju trevligt. Tydligen har den som äger marken, som djuret skjuts på, rätten till köttet.
Ville gärna ha klövarna också, till lite viltspår!

Kändes på sätt o vis lite barbariskt att äta upp ”Bambi” men vad tusan!

Ebba och Alfred nosade runt i typ 1,5h på tomten efter dom åkt iväg med djuret. SPÄNNANDE!!

Imorn kommer jägaren med rådjurs kött. Styckat och klart! Ska väl lämna in en del av Bambi på rökning tänkte jag.

Spårade även lite i lördags. Båda hundarna fick fältspår. Ebba ett va 350m med köttbullar. Hon fick frispåra och tyckte det var jättemysigt att jag lagt ut köttbullar åt henne. Sötnosen…

Alfred fick ett ca 600-700meter. Mycket vinklar och några klurigheter. Lade en köttbulle här och där och som slut fick han stora bitstocken. Halleluja moment som vanligt när man hittar den! Han ”dödar” den femtielva gånger och ruskar den så att den halvt piskar sönder mina ben. Ajajaj, men guuuu va roligt!

Hej alla, 

Hade tfn tid med veterinären igår och det blir operation på Alfreds högra ben. Dom är inte säkra på vad det är, men dom ser "någonting" på röntgen som inte funnits där tidigare och då tycker dom att det är bäst att gå in och åtminstone kolla.

Det är ju egentligen inget stort ingrepp, men givetvis blir man orolig. Försöker tänka positivt, för det kunde ju varit värre, det är ju trots allt inte cancer och sist gick det ju bra -och då var hälta Mycket värre! Nu anas den bara och vid medicinering svarar han till hundra % så då syns den inte alls.

Den 17/11 kommer Ole Frykman (chefveterinär på Strömsholm) att operera honom.

Jag har börjat klicka in Alfred så jag tänkte att man kan ju faktisk göra delmoment inför trean och eliten inomhus. Typ springa (gå) till konen, vittringen, metallen osv osv...

Positivt tänkande och många som håller tummarna nu!!!

Kram