Är lite oinspirerad att skriva just nu, men jag hittade detta på Marinas hemsida (www.tasstaget.dinstudio.se) och tyckte det var tänkvärt...

Hundens bön.

Jag lever ungefär 15år.

Varje gång du lämnar mig betyder sorg för mig.

Ge mig tid att förstå vad du begär av mig.

Gör mig lycklig, du är hela mitt liv.

Var inte arg på mig länge åt gången och lås inte in mig som straff.

Du har ditt arbete, dina vänner, dina nöjen, jag har bara dig.

Tala med mig fast jag inte förstår orden, jag blir glad utav att höra din röst.

Kom ihåg att att jag aldrig kan glömma hur du är mot mig. Innan du slår mig, kom ihåg att mina tänder kan krossa din hand, men jag använder inte min styrka på dig.

När du blir irriterad på mig för att du har mycket att göra så tänk på att jag kanske är sjuk, har ont i magen, är trött eller deppig.

Ta hand om mig när jag blir gammal, kom ihåg, du blir också gammal.

Var hos mig när jag har det svårt, allt blir lättare bara jag har dig.

Jag älskar Dig!

Din Hund.

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
^^^^^^
Din hund

Han bad inte att få komma till Dig.
Han bara kom för att Du ville ha honom.
Han kom till Dig för att ge Dig vänskap
då andra sviker, sympati då andra är emot Dig.
Han kom för att ge Dig kärlek
Då du känner dig utelämnad,
sällskap då Du är ensam.

Han gör Dig på gott humör då Du är ledsen
tar emot Dig med glädjetjut

då du äntligen kommer hem.

Han är någon som behöver Dig,
någon att smeka, leka med
och ha roligt tillsammans med.
Han är beroende av Din omtanke
och din kärlek.
Han protesterar inte då du missförstår honom
Han är utlämnad till Dig
på gott och ont.

Han ger Dig sköna,
avkopplande promenader.
Han ger Dig sällskap.
Han ger Dig kärlek och glädje.
Han vaktar och skyddar Dig.
Han varnar om främmande kommer.
Han överger Dig inte så länge han lever.
Han ger dig trygghet.

Vad ger du?

En dikt av Anders Hallgren