I helgen har Alfred fått två viltspår. Det första igår var ca 600 meter långt och 1,5h liggtid. Det gick som på räls! Noggranna vinklar och härlig motivation. Ebba fick gå med ”skytten” och spårläggaren Tina när vi tog spåret. Ebba tog det hela på fullaste allvar och spårade hon också, men 5 meter efter Alfred... Blev nästan lite konkurrens spår. Ebba var också väldigt duktig och fick ”smaka” på klöven hon också när Alfred lekt lite med den. Men Alfred tyckte nog att han gjort grovjobbet så han gick helt sonika fram till henne och tog tillbaka klöven -ut munnen på Ebba. Hon har aldrig varit med om något liknande och blev nog så snopen att hon inte hann reagera. Eller tyckte hon kanske att lillebrorsan kunde få glänsa lite med sin gamla klöv  

Igår kväll kom grannarna in och käkade middag. Som alltid jättetrevligt och vi åt och spelade spel. Vi garvade gott och slocknade framåt natten mätta och goa. I morse vaknade man dessutom med en timma extra sömn i kroppen, kanon! Alla klockor omställda alltså. Nu kommer mörkret på allvar, kolsvart klockan fem typ. Gonatt, vi ses i april…typ…     Nåja, kommer det lite snö så ljusar det allt upp det lite så håll en tumme för en vit vinter. Kall ska den ju bli, den kallaste på typ femtielva tusen år, eller nåt  Bara att ladda med ved och varma tofflor!

Idag har vi varit på Get Out butiken i Bodafors och tittat på kängor. Tina hade siktet inställt på ett par Lundhags. Hennes Meindl har hängt med i typ 15 år och nu är det dags att låte dem kila runt hörnet. Jag behövde lite insmörjnings medel till mina Lundhags som fyller fyra år och gått många tusen mil. Världens bästa kängor! Visst är det mycket pengar, men om man använder dom i så många år och dessutom året om, ja då är det plötsligt väldigt väl investerade pengar.

Alfred har även fått ett spår till idag. Vi försvårade det ordentligt. Spåret låg 2,5h och var 1000 meter långt med massor med klurigheter och vinklar. Det gick över stock, sten och berg samt många vegetations skiften etc. Jag var sjöblöt av svett efteråt men otroligt nöjd med prinsen som tog spåret som om han aldrig gjort annat. Han var knivskarp i de flesta vinklar och mycket mera lätt att läsa mot när han spårar rena bruksspår. Känns verkligen som vi har hittat en ny favoritgren!  
I eftermiddag har mamma o pappa varit här på middag. Middagen hade svensk höst tema. Jag lagade en mini förrätt a la Per Morberg med små färska kokta rödbetor, med smält smör, havssalt och riven västerbottenost. Är inget superfan av rödbetor, men det var verkligen riktigt gott! Till huvudrätt blev det potatis/morot/kålrot & jordärtskocka mos med plommon späckad skinkstek. Det var en höjdare faktiskt och alla blev mätta och belåtna  

Även vovsen fick lite extra gott i sin middag så nu råder lugn i huset. Alla vilar på maten och njuter av söndagskvällen…