Idag är matte lite sjuk. Feber, om än lite, och halsen känns helt förstörd. Så idag har det varken blivit någon hundpromenad eller träning på löpband. Dock har hundarna fått vara ute och lufsa runt i trädgården, samt fått varsitt pass på bandet. Alfred är så gullig, han tycker att det är så roligt. Såna här dagar är det toppen med en jätteträdgård och ett löpband. Dom får liksom det dom behöver för att må bra i sina små rottis kroppar. Allt medan matte nu tar igen sig på soffan.

Att ta igen sig på soffan förresten, ja det är ju avslappnande. Men just nu, mellan kl.20-21 är det inte precis avslappnande för Lyxfällan visar ett program med en total jubelidiot från Norrköping som varken vet vad kredit eller ränta är… Nä, hon är inte 12år, hon är korkad! Vad tror hon att banken etc lever på? Öh, om det heter Swedbank eller SMS’a Låna så menar man inte Moder Theresa AB… Puckobruden kommer ju aldrig kunna få ett annat jobb. Hon är fast på sitt café med 12 000 kr i månaden till hon möglar. Får nog fortsätta att ta dyra taxi resor till jobbet för körkortet är inte taget, men däremot är krediter tagna för lektioner.

Ja, jag säger då det…

Hon går back 12 000 kronor i månaden också. Helt sjukt… Vet inte om IQ-brist är en legitim anledning till att sparka någon, men det borde nog vara det. Usch, det är ju lite synd om henne…hon kan ju inte beställa fler hjärnceller på nätet precis. Jag säger Lycka Till med konkursen! Ca-tchiiiing…
Byta kanal kan man ju göra istället för att reta sig på tokan, men kalla mig destruktiv. Inte utan att man känner sig normalbegåvad, minst... Jötapetter…  

Har precis slagit en pling till SMHI och beställt sol och 15 plusgrader till på lördag, för då är det Bevaaaaaaakning!   Tjo, vad skojigt! Det var ett tag sen vi tränade och nu vill man bara att snön ska försvinna så att man kan börja träna ordentligt! Det känns som om det var evigheter sedan vi tränade spår.
Vad gäller lydnaden känner jag lite mera press. Har ingen lust att  göra ett Cert prov med fjuttpoäng… Så bort, bort, bort med snön och hit med vår!

Nu ska jag ta lite te med honung så kanske allt snor som just nu sitter fast på insidan av kraniet lossnar lite så att man kan sova sen…

Glädjen var total när beskedet idag kom att Märtas höfter och armbågar är avlästa utan anmärkning   En lättnad också för nu finns i alla fall inga medicinska hinder för att vi inte ska få fortsätta med Förvarsmaktsutbildningen. Det känns helt fantastiskt!
Firade med lite grisöra och mumsiga märgben!   

Elin, lille Olle och Inka har varit här ikväll. Tog en liten promenad med hundarna, sen blev det lite kaffe och kackel. Trevligt! Olle fick mata fiskarna och lyckan var total! Alfred pussade honom så han nästan trillade baklänges och Märta gullade med honom hela tiden. Supersött!  Inka verkade tycka att det var skönt att få lite avlastning från den lille busen och låg i mitt knä och mös.  

Nu är båda hundarna supertrötta och har däckat på varsin soffa. Olle blev dagens aktivitet kan man säga! Bra med lite annorlunda hjärngympa. Innan Elin & Co kom hit gick Alfred och ställde sig på löpbandet som för att säga ”Hallåååå eller, jag har myror i brallan!”  
Han och Märta får ett par pass i veckan på bandet, som lite komplettering till promenader och annat. Det blir framförallt skritt vi kör, då vi kommer åt andra muskelgrupper mot vad vi gör i andra aktiviteter. Alfred går helt själv på bandet, utan koppel, och när man kör igång det krafsar han med framtassarna av iver. Väldigt gulligt! Märta har jag koppel på för att ge henne lite stöd. Hon har nämligen fullt upp med att fokusera på sin uppgift. Alfred sneglar upp på mig då och då och viftar på svansen, han tycker det är lite mysigt med vår nya aktivitet. Men han är lite typiskt man (ursäkta sexistisk kommentar) i detta avseende för han kan inte släppa bandet med blicken utan att snubbla en smula. Att vifta på svansen funkar, men där går typ gränsen. Sötgöte!  

Nä om man skulle ta hand om lite tvätt kanske… Eller kanske inte… Usch, skiter nog i det och klämmer ner mig i soffan bredvid hundarna istället. Tvätten finns nog kvar imorn misstänker jag. Eller befarar…  
Hej så länge!

Igår kväll var det sömniga klubben här hemma. Hade gått en liten stund på sjön med grannarna för att sedan grilla lite korv nere i vindskyddet. Väldigt trevligt och det är så gott att äta utomhus! Det var en smula kallt, men man piggnade ju till. Trötthet föder trötthet! Det har jag alltid sagt och det stämmer. Att alltid vila när man är trött är inte bra alls. Vila sig i form i all ära, men det tar ofta för lång tid. Näe, ta sig i kragen och rör på påkarna! Det är enda som ger något.

Idag var jag sååååå trött och hade helst av allt legat på soffan tills imorn. Men det hanns med en promenad på sjön innan solen gick ner. Det är en lagom rastningsrunda men ingen direkt motion så efter det fick hundarna gå lite på treadmillen. Alfred 20 min och Märta 10. Det är ju ganska kallt så det är svårt att gå så länge utomhus. Dom små tassarna får köldkramp.
Matte fick vackert springa på treadmillen hon, i 40 minuter, samt lite styrketräning. Men hundarna har inte så mycket underhudsfett som matte och då är det faktiskt en helt naturlig och rättvis fördelning. Nu känns kroppen fräsch och ren, inifrån och ut. Det gick bokstavligen att vrida ur t-shirten. Det är så otroligt skönt att verkligen ta ut sig! Och piggare blev jag, trots att jag före träningen kände mig smått spyfärdig av trötthet.
Nu får man dock lov att parkera på soffan och i magen ligger det fullkornspasta med köttfärssås. Gott! Känns dock som all mat just nu är på väg in i lårmusklerna...

Den här veckan är det en kort jobbvecka, för på fredag har jag tagit ledigt. Tina, jag och hundarna ska upp till Kristinehamn för Märta ska höftledsröntgas och ögonlysas. Hon fyller 1år, lillpottan, så det blir lite födelsedagsfirande också  Givetvis blir det trevligt umgänge i Ölme med hundsläkten. Så himla mysigt ska det bli! Har talat om för Märta att vi ska dit och att hon minsann får sköta sig annars kommer mormor Brumma och tar henne i örat! Eller mular ner henne i en snödriva...  

Hemma efter ett par dagar på konferens. Mycket bra föreläsare, däribland Jens Lapidus. Jenny Strömstedt höll i själva konferensen och Lena PH stod för underhållningen. Vi är allt lite bortskämda…
Men det är väldigt skönt att komma hem igen. Borta bra men hemma bäst är väldigt sant  

Precis landat i sängen. Trött och nöjd. Hundarna har fått varsitt träningspass på löpbandet –matte likaså. Problemet för mig var att när jag skulle träna ikväll ville Alfred också det -igen. Han försökte till och med sätta upp tassarna på bandet när jag körde. Fick säga till honom att backa så att han inte gjorde sig illa. Sen satt han resten av tiden bredvid mig och glodde. Tyckte säkert att jag var skitsnål och självisk. När jag var färdig gick han upp på bandet och krafsade med tassarna. Sötungen   Han fick gå några minuter bara för att han skulle få lite lön för sin härliga inställning. Svansen vaggade högt över ryggen på honom och han såg riktigt nöjd ut.

Såna här dagar är det bra med ett löpband för i morse var det minus 17 så att motionera ute när det är så kallt kan faktiskt kvitta… Promenad –absolut, men inte jogga. Då förfryser man nog luftrören! Nästan i alla fall…

Varit i Taberg ikväll och tränat lydnad dock. Det var friskt ute kan man säga. Med Alfred blev det en länkning bestående av fritt följ, sättande under gång och slutligen inkallning. Efter det tränade jag Rutan med fokus på tempo samt fjärrdirigering. Det gick bra och han var lycklig över sin pipis-varmkorv som dessvärre inte överlevde lydnadspassset… Med Märta blev det linförighet med fokus på vänstersvängar och uthållighet. Det tar sig och hon orkar mer och mer. Tränade även inkallning och där har vi ingången kvar att slipa på, i övrigt gör hon det superbra. Inga problem med tempot om man säger så… Slutligen blev det lite platsliggning och då förstod hon plötsligt inte vad jag menade med ”ligg” när jag stod bredvid henne. Hm, löp på gång månne? Eller var matte helt enkelt korkat otydlig. Skulle tro att det är en kombination men att jag står för största delen   Man glömmer ibland att hon inte är så gammal.
Även varit på Djursjukhuset idag -återbesök med Märtas tass. Men det ser bra ut både på röntgen och ultraljudet så det har helt enkelt varit ett svårtläkt sår. Som för övrigt ser jättefint ut nu. Trampdynan är svart och har en spricka kvar som behöver läka, sedan ska nog saken var biff. Man kan ju inte anklaga henne för att vara speciellt påverkad av den som väl är. Hon far fram genom livet som en ”bat out of hell!”   En liten sköning är vad hon är!
Nu ska jag kolla på Sveriges Mästerkock på playen innan jag somnar. Viktig jobbdag imorn, ojoj. Om det går bra blir det ett behagligt 2012… Men den som lever får se. Det kan allt bli bra ändå!

Ikväll var det sååå nära att jag parkerade i soffan för att invänta sängdags. Kände mig seg och slö. Hundarna verkade faktiskt också lite trötta. Men tog oss i kragen och åkte iväg till klubben några timmar. Kallt som fasen och mina händer kommer aldrig bli sig själva igen... Kanske tinar upp framåt torsdag o jag har tur.

Tog dock en snabb svängom med snabeldraken och då fick jag igång en smula cirkulation, man får vara glad för det lilla! Har ett nytt dammsugarmunstycke nya fräscha påsar som luktar lavendel. Gud var intressant att veta, men lite ombyte och förbättring när det gäller tråkiga sysslor kan trots allt pigga upp. Återigen får man försöka hitta små guldkorn i vardagen  

Träffade Fia och Siri idag igen så det blev lite rastning och bus innan träningen, trevligt Körde två pass var med hundarna. Det var lite isigt under snön så man fick vara lite försiktig.
Med Märta fokuserade jag på att "fot" inte betyder "Tjo vad det var livat i holken, nu biter jag matte i handen innan jag flyger in i fot-position". Det gick faktiskt ganska bra och alla tio fingrar är kvar. Framsteg! Hon är pigg som en lärka lill-pottan och det måste vara underbart att ha klarblå himmel i livet, vaaaaaarendaste dag. För så är det att vara Märta.
Efter det "momentet" körde jag lite inkallning och hopp också. Det gick bra, hon börjar fatta mer och mer vilket känns jättekul!
Alfred fick en genomkörare med fritt följ med fokus på vänster halter. Han gjorde även en kanon inkallning med snyggt ställande och läggande. Sättande under gång gick sådär, men kanske mindre smart av matte att kräva det när han är ny-sydd i ändan   Han brukar alltid göra det jättebra så dagens bom räknas inte.
Körde även lite hopp och apportering med lille lullen.
Väl hemma så sover dom så gott så gott. Nöjda med sina små hjärngympapass. Matte ska nu käka lite keso med rivet äpple och kanel, förträffligt gott och toppenkvällsmat. Måste även kolla på kvällens Halv 8 Hos Mig, riskerar dock att blir sugen på godsaker (trots att jag inte ätit socker sedan jul!)... Detta avhjälps med att kolla på Biggest Loser direkt efter, det blir dubbelrätt effekt -man vill både träna och banta (eller iaf bli smal) samtidigt känner man sig faktiskt ganska smal! Kanske inte så svårt när människorna i programmet väger typ 250kg... Ska sluta kolla efter halva säsongen, då har dom gått ner skitmycket i vikt och det är då man brukar börja känna sig lite knubbig igen  

God natt

För drygt två veckor sedan kastrerades Alfred. Anledningen var helt enkelt att det ska bli lättare för oss alla, inte minst för Alfred själv, när Märta löper. Sedan har man ju även den medicinska fördelen att minska risken för, eller helt eliminera, vissa sjukdomar som prostataproblem, testikelcancer med mera…
Så Alfreds kulor dansade ut med julgranskulorna kan man säga! Allt har gått bra och han verkar inte sakna sina älskade kulor. Dock är det ju så att den lille pungen lämnas kvar så det är nog så att han helt enkelt lever i villfarelsen att det fortfarande finns två grejer kvar i påsen och det kan han ju få tro  

Inatt kom det ca två decimeter snö. Pga vädret ställdes bevakningsträningen in. Skit också! Jag trodde bara att det fanns dåliga kläder… Men men!   
Tränade lite vind med Tina igår och det gick bra! Hon har fått en del förstärkning nu och har börjat få bättre markeringar. Körde även med Alfred och han är som en dröm att se på. Han går en liten bit, stannar, sänker svansen och analyserar omgivningen. Står på helspänn och lyssnar efter ljud, luktar… Efter någon sekund åker svansen upp och han fortsätter att kryssa fram på patrullstigen. Näsan pendlar från sida till sida, uppåt och nedåt, öronen spelar… När han sedan har figuranten inom ”noshåll” eller hör ljud från figgen, ja då är det INGEN tvekan! Han ställer sig bestämt och bredbent med riktning mot figgen. Svansen högt och viftande och han vill ut till figgen. Underbara Alfred! Men Märtisen kommer nog dit hon med. Hon behöver mogna lite för ännu så länge vill hon att matte ska följa med ut till figgen. Och det gör jag ju mer än gärna  

I eftermiddag var det lydnadsträning i ridhuset i Taberg. Körde Märta först. Hon var pigg som attan och tyckte det var oerhört skoj, i vanlig ordning. Alfred var inte riktigt på G så han körde jag bara lite kort med. Tror han hade hört mig säga att han skulle få leka med sin favvotjej Siri, och blev distraherad…eller var han bajsnödig för han la ett riktigt ponnylass när jag rastade honom efteråt   Men det är ju inte så lätt att veta om han vägrar bajja på rastningen före träningen. Nåväl! Gjorde helt sonika så att jag körde två pass med Märta och sedan fick båda leka med Siri. Det var skitkul tyckte båda två! Särskilt Alfred som älskar sin Siri!   Han blir så tokfjantig när han ser henne och sträcker på sig som en giraff. Men det mest intressanta nu för tiden när han och Siri leker är ju att Märta är med och då passar han på att ge lille Märta-kommandoran på nöten! Siri backar nämligen upp honom och då törs (ja törs!) han läxa upp henne lite. Men Märta tar inte speciellt mycket skit även om hon slänger sig ner på rygg och viker sig så är hon uppe lika fort och vill fortsätta leken, eller uppsträckningen. Hur som helst så är det två trötta och nöjda rottor som sussar hemma nu. Så himla gott när dom är nöjda!

Nu är det återigen evigheter sedan jag skrev något. Men har haft noll eller ingen motivation och det så.

Idag skulle lilla Ebba fyllt 13år. Mattes lilla risgryn… Men hon har det bra där hon är nu. Leker säkert med sina kompisar och går långpromenader med farmor! Ebba hade alltid en egen kakburk hos farmor, tror nog att det finns en egen kakburk till Ebba även i himlen… Du fattas mig än, alltid Ebba…  

Fått kvalificerade skitnyheter vad gäller min axel. Leden är totalt slut, full med artros och jag har inget brosk kvar alls. Inte så konstigt att det gör ont… Att den går ur led kan jag väl leva med, men smärta påverkar så mycket annat. ”Lösningen” blir att byta ut leden till en konstgjort, men en sån funkar inte alltid och pga min unga ålder så måste vi ha en plan B, C och D för när jag är 40, 50, 60 etc… Ett alternativ till att byta ut hela leden är att ta av och ersätta en del av ledhuvudet, men såna lossnar ibland. Känns tryggt detta!    Sedan finns det en hel del andra saker som kan hända, typ att muskler och mjukdelar påverkas negativt av proteserna. Så vi får se. Nästa steg är en ny röntgen och jag har fått nya värktabletter också. Finfina grejer som man blir lite mjuk i mössan av faktiskt. Googlat värktabletterna och det är ett morfinpreparat med kodein som är nära släkt med Heroin (shit!). Ska inte kombineras med alkohol då det kan ge "andningsdepression" (låter ledsamt...). Väldigt beroendeframkallande... Kan ge upphov till förstoppning (minus) men även eufori vid högre doser (plus). Man kan sammanfatta med att man får ta det onda med det goda här i livet och att jag får dricka laxermedel på tolvslaget... Skål!   

Allt är gott med Märta och Alfred. Märta är en uppfinningsrik dam. "Fingrarna i syltburken" är numera hennes andranamn... På julafton hos brorsan började hon med att äta pynt från granen. På annandagen innan vi skulle åka hem åt hon revben från soporna. Jag hörde bara pappa ropa ”neeeeej, loss!” i köket. Sprang dit och då var det för sent. Märta bara accelererade sitt tjuvande av matrester och ben. Det blev till att kräka henne. När jag kom hem på kvällen var hon pigg igen efter sin kräkattack och rullade in hela sig i kattskit. Så det blev en dusch. Allt detta medan onkel Alfred uppför sig som en riktig gentleman och tittar uppgivet på sin ”lillasyster”…   

Var med brorsan på lite jourjobb under julhelgen. Jättespännande! Såg en kalv födas, det var lite rörande faktiskt. Så liten, så liten… Det var mest kor som hade juverinflammationer, men åkte även på en häst som gjort illa ögat samt en hund som käkat för mycket Alladin… Så går det när man tar från det undre lagret!

Kram och Gott Nytt År alla fina människor och hundar!    

Igår var jag med Helen och några till i Skillingaryd och tränade lydnad. Det var så himla trevligt och vi hade massor med gott fika med oss. Blodet bestod nog av 50% koffein och socker när jag kom hem…! Men det var gott
Märta och Alfred fick två pass vardera och båda gick jättebra! Man blir så glad när man tränar med dom och kroppen laddas upp med positiv energi. Det behöver man…
Alfred fick en jättefin lila boll av Helen. Han blev så lycklig över den och den verkar faktiskt hålla för hans starka käkar. Märta börjar gå riktigt bra i fria följet och hon är smått explosiv i sitt sätt, men det är ju bra så länge det är ”fort och rätt” och inte ”fort och fel”. Läggandet under gång är kanonfint –hon lägger sig snabbt. Nu ska vi få in att jag fortsätter gå och hon ligger kvar, men vi är en bra bit på väg. Stadga övningar får man lägga mycket fokus på när det gäller henne, men oftast får jag ta det en bit in i träningen så att hon får blåsa ur sig lite energi först. Igår var första gången som vi gjorde en hel tävlingsmässig inkallning. Hon blev lite förvånad när jag kallade in henne från stillasittande. Hon kom farande i antilopliknande skutt. Såg skitkul ut! Tränar även lite apportering och platsliggning. Dessa moment ska sitta innan vi går vidare med resten. I maj ska hon vara klar inför Bevakningens Certprov vad gäller lydnaden så vi har lite att göra, men jag är inte speciellt orolig. Hon lär sig fort och är lättmotiverad.
Med Palleplutten körde jag mycket fritt följ, rutan, apportering, hopp och fjärrdirigering. Han var verkligen på hugget och gick bättre och bättre ju längre jag körde. Men ändå hade han en superfin stadga! Vi lekte en hel del också. Snabba lägganden och ljudgivning på ett lekfullt sätt med massor med belöning och vi avslutade med kel på planen. Mys tyckte gossen!
Problemet när man kör den ena är att den andra sitter och gråter i bilen. Men det bygger upp förväntan och då är motivationen ännu högre när man byter hund!
Båda sov väldigt gott inatt. Så himla skönt när dom är nöjda!