Hemma efter ett par dagar på konferens. Mycket bra föreläsare, däribland Jens Lapidus. Jenny Strömstedt höll i själva konferensen och Lena PH stod för underhållningen. Vi är allt lite bortskämda…
Men det är väldigt skönt att komma hem igen. Borta bra men hemma bäst är väldigt sant  

Precis landat i sängen. Trött och nöjd. Hundarna har fått varsitt träningspass på löpbandet –matte likaså. Problemet för mig var att när jag skulle träna ikväll ville Alfred också det -igen. Han försökte till och med sätta upp tassarna på bandet när jag körde. Fick säga till honom att backa så att han inte gjorde sig illa. Sen satt han resten av tiden bredvid mig och glodde. Tyckte säkert att jag var skitsnål och självisk. När jag var färdig gick han upp på bandet och krafsade med tassarna. Sötungen   Han fick gå några minuter bara för att han skulle få lite lön för sin härliga inställning. Svansen vaggade högt över ryggen på honom och han såg riktigt nöjd ut.

Såna här dagar är det bra med ett löpband för i morse var det minus 17 så att motionera ute när det är så kallt kan faktiskt kvitta… Promenad –absolut, men inte jogga. Då förfryser man nog luftrören! Nästan i alla fall…

Varit i Taberg ikväll och tränat lydnad dock. Det var friskt ute kan man säga. Med Alfred blev det en länkning bestående av fritt följ, sättande under gång och slutligen inkallning. Efter det tränade jag Rutan med fokus på tempo samt fjärrdirigering. Det gick bra och han var lycklig över sin pipis-varmkorv som dessvärre inte överlevde lydnadspassset… Med Märta blev det linförighet med fokus på vänstersvängar och uthållighet. Det tar sig och hon orkar mer och mer. Tränade även inkallning och där har vi ingången kvar att slipa på, i övrigt gör hon det superbra. Inga problem med tempot om man säger så… Slutligen blev det lite platsliggning och då förstod hon plötsligt inte vad jag menade med ”ligg” när jag stod bredvid henne. Hm, löp på gång månne? Eller var matte helt enkelt korkat otydlig. Skulle tro att det är en kombination men att jag står för största delen   Man glömmer ibland att hon inte är så gammal.
Även varit på Djursjukhuset idag -återbesök med Märtas tass. Men det ser bra ut både på röntgen och ultraljudet så det har helt enkelt varit ett svårtläkt sår. Som för övrigt ser jättefint ut nu. Trampdynan är svart och har en spricka kvar som behöver läka, sedan ska nog saken var biff. Man kan ju inte anklaga henne för att vara speciellt påverkad av den som väl är. Hon far fram genom livet som en ”bat out of hell!”   En liten sköning är vad hon är!
Nu ska jag kolla på Sveriges Mästerkock på playen innan jag somnar. Viktig jobbdag imorn, ojoj. Om det går bra blir det ett behagligt 2012… Men den som lever får se. Det kan allt bli bra ändå!