Det var en lättad Lina och Tina som åkte för att hämta en lite lätt packad, och lätt ynklig, Alfred på Djursjukhuset igår.

Han har bara ett stygn på ett par ställen och behöver inte ens ha tratt. Skönt!

 

Man gjorde hältkontroll av honom före operationen men såg då ingenting och det i sig var ju väldigt postivt.

Operationen gick sen helt utan komplikationer och resultatet var väldigt bra. Orsaken till hans problem är nu borta. Han hade ju inga stora förändringar men man tyckte ändå det hade varit värt att gå in och titta. Man hittade inga lösa benbitar men man tog bort en broskbit, ett par millimeter stor. Kan ha räckt för att skapa inflammation och tidigare hältan sa veterinären. På grund av ingreppet så irriteras ju området ytterligare så nu får han antiinflammatoriskt och kommer nog stå på det ett par månader, beroende på hur han mår osv.

Första återbesöket är redan på torsdag och sedan med ca en veckas mellanrum första månaden. Ha kommer få extra injektioner av anti inflammatoriskt vid dessa tillfällen.

 

De första två veckorna ska han hållas mycket stilla och vilan är avgörande för hur lång konvalescensen blir. Dock snittar det på 8 veckor.

När vi kom hem igår bar jag ner hans biabädd som jag dessutom lagt lite extra fleece filtar. Alfred lade sig direkt, jättetrött…

Sen bar jag ner mina egna saker för jag ska sova nere i gästrummet ett tag. Onödigt att han går i trapporna första tiden. Satte sen för trappan med kompostgaller…

 

Efter ca en timmas ljudligt snarkande vaknade Alfred och gnällde lite. Han får extra smärtstillande nu. Tabletterna smälter i munnen och man lägger bara in dem i mungipan. Inte så svårt på honom han har ju ganska mycket kinder, hihi.

Det kurrade högt i hans lilla mage och jag tyckte han var pigg nog att få mat. Middagen bestod av en blandning av Hills torrfoder och kokt kycklingfilé. Han smaskade i sig allt med god aptit, gott tecken!

Sen tog vi en liten promenad, på typ 100 meter… Det var inte så lätt att sitta och bajsa och hålla balansen. Hihi, men matte fick stötta upp lite med kopplet så gick det fint.

När värsta smärtan efter ingreppet lagt sig får matte tänka ut roliga hjärngympa aktiviteter. Så alla som har lite fiffiga grejer man kan göra få gärna komma med tips! Det är ju alltid något man inte testat, menar jag : )

 

Ebba är hos mamma och pappa i stugan några dagar. Skönare för henne samt lugnare hemma för Alfred. Vill inte att han frestas av att försöka leka med henne nu.

Då Alfred har ont, samt måste vara i stillhet är han idag i bilen här på jobbet. Då har han lite att titta på under dagen, plus att jag kan kolla till honom lite oftare. Flera av jobbar kompisarna kom och hälsade på honom förut. Alfred pussades genom bilburen och såg till att slå på sin allra bästa ”stackars mig” blick… *sötnos*

 

Även om vi har en tid med rehab och vila framför oss är jag optimistisk! Vi har en god prognos och det känns som om det värsta är över.

 

Vill tacka Vira, vår fantastiska uppfödare, som ställer upp, lyssnar och stöttar!

Tack Mikaela Heidrich från Karlstad Smådjurssjukhus som så noggrant följt upp Alfred!

Och slutligen fett med cred till Ole Frykman (Strömsholm) och Helena Ekman (Jkpg Djursjukhus) som opererat Alfred ;o)